Dåtiden Nutiden Framtiden
Man vet först när man provat
Efter 5 år som "hästföretagare" så har vi kommit till en vändpunkt på många sätt. Utvärdering av det som varit, vad som komma skall står högst upp på agendan varje dag och jag får lixom ingen ordning på vad som komma skall.
Utbilda hästar har alltid varit en stor passion ända sen jag var ridskoleunge och fick "rida in" dom busiga ponnyerna som kom till ridskolan. För det är jag tacksam för då jag lärt mig otroligt mycket under alla dessa år sedan det tog fart med hästintresset. Sedan har det rullat på med egen häst, kunders hästar, foderhästar, projekthästar, avelshästar, lånade hästar och där emellan har jag haft två perioder då jag slutat, sålt allt och tänkt att nu är det färdigt och lagt hjälmen på hyllan.
Efter första uppehållet så var jag tillbaka efter 8 månader och började rida för skojs skull på Göteborgs Fältrittklubb på lektion, det höll ett halvår sedan hade jag en häst igen som jag red åt en uppfödare. Hon (hästen) gick sedan till Frank Kutcher och då köpte jag min första unghäst som jag fick köpa billigt då hon bara gick i hagen och levde livet. Coolare unghäst fick man leta efter, hon gjorde alla rätt och såldes sedan som 7 åring för jag hade inte möjligheten med en tävlingssatsning som det behövdes för att ta henne vidare. Hon gick då felfria 120/130 när hon såldes. Här kom mitt andra break då sålde jag alla grejer och flytta utomlands, träffa kärleken, reste mycket och gjorde sånt man aldrig har tid eller råd med när man har häst.
2014 köpte vi gården och startade hästverksamhet och av en slump så hittade jag förra veckan våran plan som vi gjorde när vi började. Målet var att hyra ut boxar och i bästa fall ha 1-2 hästar på utbildning per år. Per år! Med facit i hand så tog det snabbt fart och vi har i runda slängar haft 2-4 hästar inne per månad på utbildning/inridning/fölston för seminering och fölning sedan hösten 2014. Vårt rekord är 12 hästar samtidigt på gården. Får se om det blir taget i framtiden :)
För ca ett år sedan så sa jag stopp till utbildningshästar då jag kände att jag inte hade tid att rida och tävla på mina egna som jag ville. Kunders hästar kom alltid i första ledet och naturligt så föll våra egna mellan stolarna och gick på halvfart. (Jobbar även fulltid på annat jobb på sidan av hästarna)
Här kom första käftsmällen, vi åkte in med Maravel för att göra en rutin röntken för ev försäljning i framtiden och för att kolla upp så att det inte är något som skaver då tanken är att han ska tävla. Vi kom aldrig in på röntken den dagen, veterinären hittade orytm på hans hjärta och istället så åkte vi in på hjärt EKG. Där konstaterades förmaksflimmer och veterinären då var inte så rutinerad på hjärta och det sas mycket och gjordes mycket den dagen och med facit i hand så blev det missar från klinikens sida.
Fick rådet att då på samma dag prova behandla honom med Quinidine som kan återställa hjärtrytmen men det är en giftig medicin som inte är helt riskfri och i sällsynta fall har det hänt att hästen dött av behandlingen då det blir för giftigt. Detta är enda sättet annars blir det aldrig någon ridhäst av han hörde jag hur det ekade i korridoren. I chock som jag var så sa jag att vi provar behandla, han behandlades där över dagen via slang i näsan under 4 timmars behandling.
Tack och lov så gick allting bra med behandlingen i sig men Marv svarade inte på den, han var tillbaka i orytm efter några dagar. Här nånstans så blev kliniken uppköpt av Husaby och in kom en hjärtspecialist som hade mycket erfarenhet av hjärtproblem på häst. Då vi kom på andra besöket så konstaterade hon att denna behandling gör man först EFTER att hästen har utretts med ultraljud och arbets ekg och hon var inte så nöjd med hur det hade sköts.
Efter att han fick en grundlig undersökning med ultraljud och arbets EKG så konstaterades att han har blåsljud och två klaffar som läcker och det är troligtvis det som gör att han är i förmaksflimmer dvs en behandling kommer inte göra någon nytta utan han är född sådan trodde hon.
Efter testerna så fick jag rådet att fortsätta rida och tävla och så länge han inte visar symptom, (trött, flåsig, svettig, orkeslös, näsblod etc) så var det bara köra på och kolla upp han en gång per år för att se att hjärtat inte förändras av träningen. Det finns hästar som går svår hoppning och dressyr med samma fel och aldrig får besvär medans det även finns andra som snabbt kan bli dålig och då får man pensionera dom beroende på hur allvarligt det är.
Så han fick en "guarded" prognos och allt detta började med en vanlig rutin koll. Jag har aldrig haft symptom på han än idag #ta i trä# utan tvärtom han har alltid varit en väldig vaken häst som jag valt att inte ha i "för" bra kondition för han blir lätt jobbig att ha och göra med :) Han rids nu ca 4-5 dagar per vecka blandat med uteritter och trimm och sedan går han mycket i skrittmaskinen för att hålla huvudet på skaft.
När allt detta hände så köpte vi Eddan som då såldes som svårriden och billig därav, fick filmer och tänkte hur svårt ska det vara. Har försökt få igång han nu under 8 månaders tid och varje gång han kom i jobb så fick han en konstig hälta på vänster fram. I tron att det var ngt annat litet så åkte vi till kiropraktiker, tänder, gud vet hans moster i tron att det var kanske något som satt fast högre upp eller något mindre kanske en ryggkota i kläm.
Till slut så åkte jag in till klinik då har hästen vilat i 3 veckor ( bara gått i hage), och är blockhalt på böjprov. Efter röntken konstaterades att han har en kotsenbensfraktur, benet som ska vara 1 st var i 3 bitar... Detta har den här stackars hästen gått med och tänker att vad snäll han ändå varit som köpt mycket av det man utsatt han för trots att han alltid protesterade när det blev jobbigt för han. Veterinären dömde ut han direkt och sa att han kommer aldrig hålla för ridning. Vi tog det jobbiga beslutet att ta bort han då han inte var nöjd av att bara stå, han stog och sparkade mot järnstaketet i hagen (bokstavligen siktade) jagade dom andra hästarna ute och då veterinären oxå sa att han har ont varje gång han går på benet så kändes det som att det är det enda rätta och göra. Med hästar så kommer även ett ansvar att se till att dom har det bra och inte har ont det är prio ett och när hästen inte kan gå i en hage utan att ha ont så hur jävligt det än må kännas så finns det inte så mycket till alternativ.
Så nu har vi endast två hästar i stallet, tror det aldrig har varit så här tomt här sedan vi drog i gång för fem år sedan. På tisdag ska jag på återkoll på Marvs hjärta och trots att han gått som en klocka hela året så är jag bra nervös. Fixar inte ett nederlag till känns det som.
Det jag har lärt mig under alla dessa år och det jag kan konstatera genom ”learn by doing” är bla:
- Köp aldrig en häst med gammal besiktning även om det är bara någon vecka sedan. Gör en ny punkt.
- Kolla upp hästen hos veterinär om dom krånglar så finns det oftast en orsak, hästar är inte dumma för "djävlas" med dig. Tvärtom dom är otroligt snälla och förlåtande djur.
- Jobba inte ihjäl dig, du har endast en hälsa.
- Om du inte trivs med en häst, låt den komma till någon annan som den har bättre kemi med, oftast kan ett ryttarbyte göra många hästar och ägare lyckligare.
- Ta betalt för det du gör, jobba inte gratis
- Låter det för bra för att vara sant så är det oftast det
- Om ägaren säger den är såååå snäll medans du får tokögat så fort du tar ut den i paddocken.. räkna med att det gått snett och ta på dig säkerhetsvästen och longera innan. Better safe then sorry!
- Bra relationer är A och O ta hand om dina hästägare man kan ha mycket roligt ihop och delad glädje är dubbel glädje.
- Snacka inte skit om dina konkurenter det får dig bara att se dålig ut, samma gäller hästagare gillar inte när hen inleder med hur dåliga alla andra är då kan du räkna med att du är nästa i hens led.
- Var ärlig, alla älskar sin häst men för att få ett realistiskt resultat och inte bli besviken när ens häst inte kvalar till Flyinge så håll det ärligt och för vad hästen faktist klarar av och är redo för. Ser allt för många unga hästar som ställs inför för svåra frågor i för tidig ålder oftast pga att ryttaren inte förberett bra nog detta bränner många bra hästar i allt för tidig ålder.
-Skynda långsamt och ha framförallt kul med din häst och dina kompisar. Man har bra mycket roligare när man kan jobba och träna ihop.
- Ta hjälp, det finns ingen prestige! Sätt hästen i första rummet och det är inget nederlag för att man låter någon annan göra jobbet som är bättre lämpad för det.
Nu blev det ett lååångt inlägg och jag har fortfarande inte kommit fram till om man ska satsa ALL IN eller om man ska ha häst för skojs skull eller om man ska ta en paus och göra annat ett tag...Eller! Om jag ska prova på trav som jag alltid velat göra.
Uppdatering kommer nästa vecka om hjärtehästen. Och det här är skrivet av mina erfarenheter jag säger inte att så här är det bara hur jag upplever saker och ting och smaken är som alltid baken- DELAD ;)