Ponnyglädje

Det var som att det var meningen att det skulle bli en ponny på gården. Jag har plöjt igenom många ponnyannonser senaste året och inser att ponnyn som jag sökte efter förmodligen inte existerar. När det ska bli till ens barn så är nålsögat obefintligt som den ska passera. Ponnyn måste vara snäll gärna lite lat ingen sjukdomshistorik aldrig bocka inte bitas eller sparkas gärna vit och så ska den kosta så lite som möjligt.  

Att lägga 50 tusen på en ponny kändes dyrt framförallt eftersom jag inte vet om dom kommer tycka det är roligt i längden (?) Och så vet jag att det är jag som åker på att motionera och ta hand om ponnyn när intresset sviker..  hmm så jag hade väl rätt och slätt lagt ponny planerna på hyllan och hoppades att barnen skulle tycka att fotboll eller skidor är roligare. Men så närmade sig Isabels födelsedag och det var mkt hästlekar.

Käpphästarna gick varma på tävlingar och uteritter och dom borstades så stackarna knappt hade nå päls kvar. Emma tjatade om att få rida på Maravel och frågorna varför inte vi får ha en ponny som har stall och  hästar hemma fortsatte dagarna i ända. Så! Jag körde ett test.. om ni tar hand om kaninen på ett sånt sätt att jag kan se att ni är redo att ta hand om en ponny för den måste skötas varje dag precis som kaninen så får vi se vad det blir av det. (Hittils hade jag fått ta hand om kaninen oxå iaf halva tiden).. Tjejerna tog detta på största allvar och Strånis som kaninen heter fick daglig rutin på att borstas med ryktborste och matas med morötter och boxen glänste med nytt spån och hö. I all iver så hör jag - kolla mamma vi kan visst ta hand om en ponny. Jaa jaa vi får väl se harklade jag som svar... 

Av en slump så såg jag en annons på en shettis i grannbyn dagen innan Isabels födelsedag. 16 år sto ej inriden el ingen vet men förmodligen inte, billig och enligt annonsen snäll. Det var inte många kriterier som uppfylldes på det jag sökt efter men äh vi åker och tittar. Betalade den osedd så den inte skulle bli såld då transporten på hästar upp hit brukar vara dyrt så var det ett stort plus att vi kunde hämta den själva annars kan man räkna med halva hästpriset till transporten och det hade jag ingen lust med. Väl på plats så stod den där söt och massa hår och så klart fux! Av ngn anledning får vi bara fuxar på våra egna hästar(?) Följde med snällt in i transporten och såg glad och rund ut. 

Väl hemma på gården så fick Lady som hon heter ett bad och verkades och piffades upp tills kidsen kom från skolan. Vi körde på klassikern stå på gården med en ponny -blunda -öppna ögonen ta taaa 🦄 Och glädjen var total🧡 

Sen dess så har det ryktats och pysslats och vi har börjat med att rida in den tillsammans och nu kan man skritta och trava med ledare. Kontentan av det hela är att det behöver inte vara perfekt för att bli bra man kan jobba till mycket själv och det gäller med det mesta i livet. Och det är fantastiskt att se vad dessa hästar ger människor i form av glädje och att ta ansvar och framförallt en bästa kompis 🙏🧡 Man får vara sig själv i stallet helt enkelt 🤠🦄 Så fortsättning följer hur det går med Ladys inridning i nästa kapitel.