warning snapchat youtube instagram facebook tune

Att vara bäst när det gäller…

Jessica Jacobsson

Att vara bäst när det gäller…

Förra veckan bestod av bland annat programträning och lokal dressyrtävling i Olofström.

På programträningen den 1 maj red jag Lätt B:1 och det gick inte jättebra ridmässigt, men det var väldigt bra träning och det kändes bra att tränaren fick se oss rida upp ett program och se var våra svårigheter kan ligga när vi tävlar. Framridningen till programridningen var inomhus och själva programmet red man upp utomhus. Nitro blir alltid lite mer spänd utomhus och det blev han även den här gången, trots att framridningen kändes jättebra. Kanske sitter det mycket i mitt huvud att Nitro går bättre i ridhus än ute och då spänner jag mig också. Bäst för mig är de gånger jag får rida fram inne och tävla inne, så vi behöver verkligen träna på att tävla ute och vad passar inte bättre då än att åka på en programträning?

Travdelen kändes ganska bra, men i galoppen blev Nitro starkare än vanligt och övergångarna blev därefter. Det kändes som att jag studsade runt som en boll i sadeln! I slutet av den ena diagonalen fick vi ett omslag i galoppen som drog ner resultatet en del. Vi slutade på 63 % och jag kände mig halvnöjd, jag vet ju att vi kan bättre.

Så blev det söndag och dags för lokal dressyrtävling i Olofström. Klockan ringde strax efter 4:30 och det var bara till att stiga upp och fixa frisyren samt knoppa Nitro. Väl framme på tävlingsplatsen märker min hästskötare att nosgrimman hade släppt och gått sönder. Det här händer bara inte tänkte jag. Något extraträns hade jag såklart inte med mig och att hitta en nosgrimma att låna som passar till en nordsvensk med storlek X-full var inte att tänka på. Jag fick låna tråd och silvertejp av en mycket trevlig kvinna i cafeterian. Hon sa: kan man rida VM i tejpade stövlar kan man rida här med tejpat träns. Nåväl, jag fick ihop tränset och kunde börja rida fram, lite senare än vad jag hade planerat, men jag kände mig ändå nöjd med framridningen.

Första klassen var Lätt C:2 och jag startade som nummer två. Nitro dansade sig igenom programmet och jag var jättenöjd på alla vis. Vi fick ihop 68,833 % och det räckte till en vinst! Jag förstod ingenting, vinst med min nordsvenska brukshäst igen? Jag har ju knappt hunnit smälta tävlingen i Kristianstad där vi vann båda klasserna. Mitt mål på tävlingarna är att få högre procent och en ännu bättre känsla i galoppen, men en placering är ju självklart extra roligt och motiverar mig lite extra.

Jag hade inte lång tid mellan de båda klasserna men jag hann ändå lasta Nitro så att han kunde kissa innan vår andra start. Han brukar alltid vilja göra det efter jag har ridit och det känns så skönt att han kan få möjlighet till det mellan mina starter. Oftast känns han nämligen bättre i andra klassen och jag tror det kan ha att göra med att han är mer avslappnad, och inte kissnödig. Lätt B-klassen satte igång och jag red fram en liten stund innan det var min tur. Efter en riktigt bra halt och uppridning vänder jag vänster och har tydligen fortfarande Lätt C-programmet i huvudet och vänder över banan istället för snett igenom med förlängd steglängd. Hoppsan, jag brukar faktiskt aldrig rida fel väg, så det var nyttigt att få känna på det också. Efter felridningen tänkte jag: Nu jäklar måste jag rida ordentligt för att kunna rädda upp det här. Och så blev det. Jag red bättre i Lätt B:n (se filmen längre ner) och fick sammanlagt 67,321 %. Utan felridningen hade jag legat på 68 % och det känns jättebra, det är ju ändå en svårare klass än Lätt C.

Dagen till ära invigde jag även min nya kavaj-frack från märket ANKY. Det är en kort frackmodell som räknas som kavaj. Jag har tittat på denna kavaj så länge och drömt om att köpa den, men inte riktigt haft råd eller prioriterat en ny kavaj. Förra veckan blev jag verkligen överraskad då jag FICK kavajen av min älskade mamma. Jag känner mig jättefin och prydlig i min nya kavaj, och vem vet, kanske är det en riktig tur-kavaj? Jag fick ändå 7,5 x3 på ryttaren i båda programmen.

Sammanfattningsvis kan jag säga att både jag och Nitro presterar nog bättre när vi tävlar än när vi tränar program, det är som att vi båda vet att nu gäller det, det är nu vi måste vara vårt bästa VI! Vi tar med oss förra veckans erfarenheter och laddar om för en ny vecka med nya utmaningar.

Ha det gott alla! /Jessica

Kommentarer

Vill du blogga på Hästlycka?

Har du en talang för skrift, bild eller video? Älskar du hästar och ridning? Då kanske du är nästa bloggare på Hästlycka!