Nytt år, nya möjligheter....
Men för min del - nya tag. Starkare tag.
Då var det återigen alldeles för längesedan jag skrev här. Det är ingenting som jag struntar i - jag har bara verkligen haft fullt upp med att kämpa mig igenom dagarna. Motivationen är inte på topp - jag vill så mycket och drömmer mig bort, men jag får inte ihop det.
Så är det bara - jag antar att det är en period nu i livet när allting händer, allting ska falla på plats och man ska lära känna sig själv på nytt.
Kort skrivit; det har varit ett otroligt tufft år - jag hoppas av hela min själ - och jag kommer göra allt jag kan - för att 2020 ska bli bättre!
Något av tråkigaste med allt detta är att Fjonkan är så himla fin, pigg, fräsch och positiv - men jag har inte varit det. Jag tvingar mig ut för att jag vet att jag egentligen vill, jag vet att jag behöver det.
Trots att Fjonkan är väldigt krävande är hon ändå vad jag behöver för att veckorna ska fungera. Trots att jag är omotiverad så vet jag att viljan finns inom mig, men jag måste hitta tillbaka till den.
Är det någon som varit med om detta?
Det är så otroligt frustrerande och jag känner inte igen migsjälv i detta.
Men, i vanlig ordning, (det känns som det blivit mina ledord) "vi kämpar på". Ärligt talat, jag kommer ju inte ge upp - det finns inte. Och vi ska dessutom komma igång med husbygge, efter huset kommer STALLET - vi ska bygga ett eget stall.
Jag har haft turen att vara uppväxt på en hästgård och alltid haft "eget" stall och hästen på andra sidan gårdsplanen - men nu ska jag på riktigt ha ett alldeles eget, eget stall. Det dröjer nog ett tag till, men det finns i planeringen.
Spricker av längtan till landet - VÅR ALLDELES EGNA GÅRD.
Dessutom finns även i planerna en egen studio/gäststuga.
Ta hand om er så ska jag bli bättre på att skriva!
